Lisa såg just en intervju med en representant för De Tankspriddas Riksförbund. Funderar på att gå med. Om jag kommer ihåg det.

Jag är sekreterare till en fantastisk chef som delegerar ansvar med 100% förtroende. Jag har oftast stenkoll på allt på jobbet som gäller henne. Hon behöver inte tänka på att boka saker eller skriva ut papper. Allt är förberett och klart när hon behöver det.

Men hemma är det annorlunda. Noll koll. Kan hålla i nycklarna för att i nästa sekund inte ha en aning om var dom är. Det är väl det typiska, nycklar, glasögon och mobil. Mobilen kan man ju alltid ringa till så hittar man den. Värre med all annan skit man ska hitta på morgonen när det är bråttom. Som när man släpat sig iväg till gymmet 6 på morgonen för att upptäcka att man bara la i EN sko i träningsväskan. Sånt gör mig galen! Hade jag en chef hemma hade jag fått sparken.

Jag ser inte saker. Detta kan såra min omgivning, jag är hopplös när det gäller att se om någon har nya gardiner, glasögon, frisyr eller karl. Ligger liksom inte för mig. Är man självupptagen då eller är det så att man har huvudet fullt av annat skit som blockerar här och nu? Känner ju att alla indianer inte sitter i kanoten när jag missar helt uppenbara saker. Som att skjuta in varuvagnen i en annan vagn när man handlat färdigt för att upptäcka att sonen sitter kvar där i bilbarnstolen. Det har jag gjort. Såg lite roligt ut faktiskt.

Sen är jag fantastisk på att vänja mig vid saker. Som att fläktlampan och taklampan i köket inte fungerat på flera månader. Varför byter man dom inte bara? Jag önskar att jag var som mitt ex MW. Där hände det saker, han fixade allt direkt och han kunde fixa allt också, precis allt, en tusenkonstnär. Jag och MW gjorde ju slut så nu förblir allt som pajar trasigt eftersom jag inte kan ett skit. Det är väl inte riktigt sant men jag tycker allt sånt som ska fixas är tråååååkigt. En del säger, med ett sånt där äckligt kvittrigt tonfall ”men det är ju en sån känsla att ha klarat av att byta däck på cykeln själv”. Jag säger bara: den känslan kan jag vara utan. Betalar hellre hutlösa pengar hos cykelhandlaren för att få det gjort.

Vad hette den där föreningen jag skulle gå med i nu igen då?